Den här hösten har varit ovanligt full med situationer var jag hamnat prata framför mänskor. Fastän jag fortfarande är sjukt obekväm i sådana situationer, så har jag åtminstone ändrat inställning till dem. Förut kunde jag inte tänka mig att göra det, nu vill jag nästan göra det. Jag vill komma över min nervositet, och bli en duktig talare. Konstigt hur man ändras..
Enough about that. Adina och jag har skickat lite fler volontärsansökningar idag.. Gud kunde nog så småningom börja visa oss vad vi ska göra i vår.. Den här ovissheten is killing me. Nåja. Allt i sin tid.
![]() |
| omotiverad bild till omotiverad text |

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar